I studien ingick 264 barn mellan två och fyra och ett halvt år som alla hade hög risk att insjukna i typ 1 diabetes. De hade både de genetiska riskvarianterna för sjukdomen och hade redan börjat utveckla antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna.
Antikropparna är ett tecken på att cellerna är utsatta för ett angrepp av det egna immunsystemet. Ett angrepp som om det fullföljs leder till att cellerna dör, insulinproduktionen upphör och typ 1 diabetes är ett faktum.
Två grupper
Med slumpens hjälp lottades barnen in i två olika grupper. I den ena gruppen fick deltagarna varje morgon före frukost insulin i form av nässpray. Barnen i den andra gruppen fick också nässpray som inte innehöll någon aktiv substans, så kallad placebobehandling.
Genom att sedan jämföra hur många barn i respektive grupp som insjuknade kunde forskarna avgöra om näsinsulinet kunde förebygga eller fördröja ett insjuknande i typ 1 diabetes.
Möss och människor
Teorin bakom studien är att de insulinproducerande betacellernas aktivitet som drar till sig immunsystemets uppmärksamhet, i synnerhet om cellerna redan är satta under press av immunsystemet och antikroppar har bildats.
Genom att tillföra insulin behöver inte betacellerna vara lika aktiva och med det kanske inte lika utsatta för immunsystemets attack.
Metoden fungerar på en speciell sorts möss vilka får en diabetes som liknar människans typ 1 diabetes.
Oetiskt fortsätta studien
När de finska barnen hade följts i knappt två år avbröts studien i förtid därför att lika många i respektive grupp hade fått diabetes. Det vore därför inte etiskt försvarbart att fortsätta ge barnen insulin, konstaterar forskarna.
Av de 264 barnen hade 109 insjuknat i typ 1 diabetes. I insulingruppen 56 barn. I placebogruppen 53.
"Insulin i form av nässpray försenar eller förebygger inte typ 1 diabetes hos barn med genetisk risk för sjukdomen. Inte ens när behandlingen börjar strax efter att antikroppar hade upptäckts." skriver författarna till artikeln som publiceras on line i tidskriften the Lancet i dag.
Inte första gången
Det är inte första gången försök att förebygga diabetes med insulinbehandling misslyckas. För några år sedan avbröts en studie efter knappt fyra år där nära anhöriga till typ 1 diabetiker, merparten av dem barn, utan effekt hade behandlats med dagliga insulininjektioner.
Text: Tord Ajanki
Läs en sammanfattning av artikeln i the Lancet